Årets första dopp i Spring Lake är avklarat, även om isen fortfarande ligger på 80% av sjön. Uppfriskande!
Krokusar och scilla blommar i landen, och påskliljorna är på god väg. Allt är förberett in för sådd i växthuset och alla land har blivit omhändertagna. Så jag tror faktiskt att sommaren kommer snart även om vissa snödrivor fortfarande gömmer sig i skogen och sjön mesta dels är frusen.

Allt har varit lite tungt den sista veckan då Elin och Lovisa miste en vän hemma i Sverige. Det är alltid sorgligt när någon så ung dör och det känns extra jobbigt när man är så långt hemifrån. Så jag har full förståelse att de kommer att ändra sina planer och åka hem tidigare,även om jag kommer saknar dem.
Nu är jag också nyblonderad för kvällen, härligt att bli av med den hemska utväxten. Tack Lowa för hjälpen!


Ang. Jordons ansökan så är alla papper inlämnade till migrationsverket och jag har pratat med en tjej från ambassaden som är utsänd till Vancouver som konsult. Så inom de närmsta veckorna kommer jag och Jordon att åka ner för en intervju. Jag hoppas att allt kommer att lösa sig snabbt och bra.


I helgen är det inomhusrodeo i Williams Lake men vi får se om jag kommer dit eller inte än. Men det spelar ingenroll för min del. I helgen är nämligen herrskapet bortresta för bröllop vilket betyder att jag och min prins kommer ha mer tid till tillsammans!

Till vi hörs igen: Skeppåhoj!

Jag är en fattig bonddräng men jag lever ändå, dagar går och kommer medans jag knogar på!
Ja ni får ursäkta att det har dröjt med ett nytt inlägg men ranchlivet rullar på för fullt just nu, massa kalvar och kor som inte kan ge tillräckligt med mjölk. Sedan har vi haft två stugor som renoveringsobjekt, slipat alla timmerstockar så nu är det bara målningen kvar.
Jag har också blivit utsedd till barnflicka till ägarnas underbara fosterson, trots min okunnighet av barn med sådan förståndsnedsättningar. Men jag får väl improvisera och hoppas på det  bästa!
Något som är helt fantastiskt är att min älskade fästman äntligen har fått sitt pass, vilket i sin tur betyder att det är dags att ringa ambassaden i Ottowa och börja jobba på hans uppehållstillstånd! Önskar att vi kunde åka hem imorgon till alla nära och kära där hemma. Saknar alla otroligt mycket! Längtar efter att mina tre prusiluskor som kommer hit i Juni, Emma Jannike och Fia! Även om de bara är här för några dagar kommer ni uppskattas otroligt mycket av lilla mig!
Idag fick jag ett mejl av en arbetskamrat hemifrån, Tack Monica! Det är alltid lika roligt att få lite uppdateringar  om vad som händer på andra sidan Atlanten. Jag hade också en lite skypestund med systrarna igår, saknar dem mer än allt annat, nå väl finns fler som ingår i den kategorin.
Även om jag verkligen gillar detta livet är det lite tufft att vara inneboende så här länge. Jag längtar efter att kunna få titta på vilken film jag känner för, äta godis var som helst inte behöva vara inlåst på sitt rum, kunna vara ledig en "heldag", äta när man känner för det, kunna ta bilen och åka en sväng, ja det finns en hel del saker som man inte riktigt kan gör här. Det är lite som en lägerskola ibland! Men jag älskar att få spendera tid bland mina underbara hästar. Kommer verkligen att sakna dem när jag kommer hem, men jag har ju mina pållar hemma också!
Lite snabb uppdatering men jag lovar att komma med mer snart, förhoppningsvis om positiva besked om tillstånd för vår Sverigeflytt!
Massa pussar och kramar till er alla! Och håll tummarna för Jordons ansökan!

Uppåner neråupp grisen gal i granens topp...
Så fredag till söndag spenderades i Mission ca 1h bilfärd ifrån Vancouver. Som vanligt bjöd södra delen av bc på regn, men mycket milt väder. Vi behövde inte tänka på varma kläder när vi stack näsan utanför dörren, och vårblommorna syntes i trädgårdarna. Helt underbart trots regn och rusk, vanligtvis brukar inte regn göra mig särskilt glad men efter 4 månader med konstant snö så var det rena himlen. Jag gillar snön men allt skottande och alla problemen med våra ridvägar som det orsakar, ser jag gärna några vårtäcken snart.
Jordon's morbror Martin tog med oss ut på Fraser River för några timmars fiskande, tyvärr utan resultat, men vi hade en riktigt trevlig och avkopplande lördags eftermiddag. Efteråt åt vi middag hemma hos Nicole och Paul. Nicole, Jordon's mamma, lagade hemgjorda nudlar och kyckling, mumsigt gott! Sedan hade vi filmkväll med lillebror Sonny, Real Steel blev det, helt okej film faktiskt.
Vi fick allt som allt tillbringa 14h i bil och på buss så kändes som mer resande än tid i Mission men jag älskar att bara sitta på bussen men min käre pojke, drömma om framtiden och bara få ha honom helt för mig själv.
Angående förra inlägget vill jag bara tillägga att "samlags" delen var mer en bekräftelse på en nojja över utomäktenskapliga förbindelser som finns här. Jag är trots allt 23 och på andra sidan jorden, och om mina föräldrar våga släppa iväg mig helt själv hit, varför skulle de inte lita nog mycket på mig för att låta mig åka på en lite helgresa med min fästman?

kortet jag fick av mitt hjärta på alla hjärtans dag!

Jordon

Fraser River

Tack Sara för allt delicious godis, marabouuuu och gott och blandat! Armbandet var så sött och tidningen är redan genom läst. Tack mamma för lite nya kläder! Älskar att få gröna små svenska packet på posten!
Tills nästa gång... skeppåhojj

Hejhå hejhå vi till stallet gå... eller nja inte stallet mer överallt och ingenstans.
Uscha  vilken helg, inte nog med att man varit lite vekare än vanligt så har veliga gäster och en massa jobb rört till det mer än vanligt. Började min söndags morgon med att nyvaken stressa ut i hagen, för att på en halv timma fixa i ordning 4 hästar för turridning. Hade inte ens tid att äta frukost tydligen, den hittade inte ner i min lilla magen fören halv tolv. Bara för att klaga lite mer så kan jag berätta att det var -18 grader och nästan en meter snö, men stá bor verkar väldigt förtjusta i detta "härliga" vintervädret! Jag vill bara ha vår, värme och sommar!
Jag och pöjka min åker ner till Misson på en liten fisketripp till helgen. Ska hälsa på bl.svärmor och morbror samtidigt. Vet att våra gemensamma utflykter inte uppskattas av vissa människor här på ranchen, men det är våran enda chans att få lite ensam tid tillsammans. Kan tänka mig att detta är något man klagar på när man har 3 småbarn och inte gör annat än och byter blöjar, känns inte som att vi skulle behöva ha detta problemet men som ni alla säkert vet så kan man ha, ursäkta min ärlighet, "samlag" om man är ensam med en person av det motsatta könet i mer än 10 minuter.  Japp så funkar det i detta huset. Så jag vill bara säga att jag förstår varför skilsmässorna är många här omkring, för att ingå ett äktenskap bara för att få chansen att lära känna en person känns som lite fel anledning.
Men mina små ankungar Elin och Lovisa är så bra på att muntra upp min vardag och Jordons också. Jag är så tacksam över att ha dem här, det kommer bli så tomt när de återvänder hem till Sverige i Maj!
Imorgon blir min lilla älsklig utan mat, fasta i 12h, för sen ska han ta massa blodprover. Han har ett hjärtproblem som har börjat spöka igen, hoppas verkligen att alla prover är bra. Vill inte att han ska behöva genom gå hjärtoperationer innan han kommer med mig hem. Så håll tummarna imorgon!

Saknar er jättemycket där hemma, här kommer små hälsningar till några av er;

Bella; Ha världensbästa semester och njut så mycket du bara kan!

Sara och Simon; Grattis till nya lägenheten, kan inte vänta på att få komma dit och hälsa på!

Tintin och Mio; Saknar mina skitungar och hoppas att Nettan å Bernt ger er massor av glassar!

Systramina; Saknar er så sjukt mycket, älskar er!

Massa kramar till er alla!

Efter en fullspäckad helg hos Jordon's morbröder och gammelmorfar, var det ganska skönt att återvända till ranchen igår. Jag älskar att vara hos hans morbror, men helgens släktträff blev lite över min energi nivå. Massor av nya namn och anknytningar att komma ihåg och dessutom all denna förortsslang. Eftersom de flesta i släkten bor strax utanför Vancouver är deras uttryck lite annorlunda så jag fick koncentrera mig ordentligt för att hänga med i bytena av samtalsämnen. Men alla var så snälla och välkomnande, de yngre visade en viss tendens till en viss lathet, men verkade som om de inte fått bättre vett, haha. För mig är det självklart att hjälpa till med disk och avdukning på fester som denna, men de flesta kollade bara lite konstigt och frågade om de också var tvungna att hjälpa till, en del blev dock tvingade till att hjälpa till av dess mammor som antagligen hade lite dåligt samvete av att se samma tjej hjälpa till i ett främmande sällskap utan ifråga sättning.  Så tack mamma och pappa för ett bra jobb, ni kan vara lite stolta över er älsta dotter!

Idag hade jag trotts min slöhet en mycket lyckad dag då jag lyckades fånga in flocken tre vildingar, varav två jag aldrig lyckats fånga innan. Så lycklig men förvånad, hoppas på samma fångst imorgon. Tjejerna här på ranchen lär sig snabbt och underlättar verkligen min vardag, jag är så glad över att ha dem här hos mig, även om jag vet att jag har två lite oroliga mammor hemma i Sverige som antagligen hade velat ha dem hemma, men jag lovar att skicka hem dem i bra skick.

Sitter ännu en gång och väntar på att min älskade pojkvän ska komma hem ifrån en tripp till stan med vännen Alex. Denna gången skulle han varit hemma mellan 9-9.30 och nu är klockan 9.35, men jag ska försöka att inte vara så paranoid denna gången. Förra gången han var sen hade jag en liten panik-attack men även om han var 3 timmar sen pågrund av ett spontant biobesök, så hade han iallafall skött sig så han förtjänar lite mer förtroende från sin pessimistiska flickvän. Jag fick iallafall tid att avsluta min bok under kvällen, vilken jag började att läsa den 5 november. Så ett litet bok tips till er som gillar romaner om hästar, vilda western och kärlek; läs Nora Roberts Kärlekens vidder! Jag får tack syster och svärbror för boken!

Jag hade tänk lägga ut lite bilder ifrån släktkalaset men min kamera ligger kvar i 70mile house så ni får vänta lite på mer bilder! Saknar er alla jättemycket och tänker på kära vänner och älskade familj!

Hittade en bild ifrån 70 mile, men den är ifrån isomras!
Detta är en av de 36 welsh m ponny och welsh cobs som finns på ranchen.

Puss och kram

Årets första semla!
Första gången jag bakat en helt hemmagjord semla! Till och med mandelmassan fixa vi själv. Varit en bra dag idag, vi har städat och bakat och pratat med hästarna! Igår kom ännu en ny tjej till ranchen, men hon är kanadensare så inget nytt språk att till föra. Just nu är vi tre svenskor och fem kanadensare så vi ligger inte långt efter.

Min häst där hemma har lidit av en svår botad hosta under en tid men nu hade äntligen veterinären hittat orsaken och en var lätt botat, så min mamma och jag så klart är lättade. Saknar mina små djur och det är alltid svårt när man är så långt borta och de blir sjuka, men så tur är har jag världens bästa familj så jag vet att de inte far illa ett dugg. Men jag hoppas att de saknar mig lite iallafall!  Min hund Oliver vägrar prata med mig genom skypen efter att jag visade att jag hade tagit med mig en av hans gosedjur, och han förstod att han inte kunde få tag i den genom datorn. Så nu låtsas han sova varje gång jag ringer hem på skypen, knashund!

Imorgon åker John och Myrna till Vancouver på begravning och de tar med sig Dan så vi får klara oss själva tills lördag, men tror inte att detta ska bli något större problem. Tiden kommer gå fort då vi ska skotta fram
isrinken på sjön och sedan ska tjejerna få prova på några av hästarna tänkte jag! Just nu väntar jag på att Jordon ska komma hem ifrån 100 mile, han och Alex åkte in vid 6 men är inte tillbaka än. Bäst för honom att han uppfört sig säger jag bara, han överdrev inte riktigt på alla hjärtan så han har ett par pluspoäng att tjäna ihop och det vore inte bra att förlora ytterligare poäng! Han skulle vara hemma vid 8-8.30 och nu är den 9 så snart börjar nedräkningen! Ja jag vet att jag låter grym och kontrollerande men man ska ju lita på sin kvinnliga magkänsla, de har min mormor och min mamma sagt och säkert så många mer än dom.

Tills nästa gång får ni ha det så bra och sköt om er allihopa runt om vi världen!
Massa pussar och kramar  

Skeppåhojj
Avslutade nyss ett samtal från Vancouver. Elin och Lovisa är här, inte just här än men de är i Kanada! I morgonbitti börjar de bussresan upp till mig och Spring Lake Ranch. Att prata i telefon på svenska var så underbart, äntligen lite svenskt skvaller och fantastiskt sällskap. Kommer bli bästa Alla Hjärtan någonsin imorgon, både få hit min små svenskor och så är det första med Jordon.
Jag har köpt massa godis till honom och ett gosedjur, en gris! Han tjatar på John om att vi borde ha grisar men John säger alltid att han redan har två och det räcker, haha. Men nu kommer han få sin lilla gris och jag har också gjort ett litet kort till honom! På kortet har jag skrivit ner texten till Kents Utan dina andetag och översatt den till engelska, eftersom han alltid frågar vad den handlar om, och jag alltid svara att det är en av de finaste låtarna som skrivits.
Så denna veckan kommer vara full av händelser, förutom att Elin och Lovisa kommer imorgon så kommer det en tjej till i från Vancouver på Onsdag. John och Myrna tar med sig Dan ner till kusten på fredag för att gå på en begravning av Myrnas moster. Så vi här själva Fredad till Lördag. På lördag fyller Jordons gammelmorfar 88 år så vi ska åka dit på Lördag till Söndag om vi hittar någon som kan skjutsa oss vill säga, men hoppas att det löser sig. Nu ringer mamma på skypen så mer information nästa gång!
Massa kramar till er och Grattis på Alla Hjärtans Dag!